|
«- Tillbaka till bloggindex
Du kan knappast ha missat det faktum att Riksbanken i förra veckan valde
att sänka räntan till 0,25 procent för att på detta sätt stimulera
bankerna till att låna ut mer pengar och på det sättet få fart på
ekonomin. Redan tidigare har vi sett hur bankerna formligen överst med
billigt kapital som de – enligt planen – skulle sprida ut bland sina
kunder som ett stimulanspaket.
Emellertid, det har visat sig att detta var en plan som fungerade i teorin men inte i praktiken. De stora bankerna har valt att låta kapitalet stanna i deras bankval då dessa varit rädda för att dessa lån skulle komma att visa sig bli så kallade ”nödlidande lån”. För att ytterligare stimulera bankerna har Riksbanken nu valt en helt annan strategi, att införa en negativ ränta på de överskott som bankerna deponerar. Negativa räntor har vi tidigare bara sett i den japanska ekonomin, och negativa tal var länge något som enligt matematikerna var en omöjlighet. Nu ser vi det i verkligheten på ett sätt som direkt berör oss alla, även om de flesta nog inte tänker djupare på vilka effekter detta har för ekonomin utan endast jublar för att deras bostadslån blivit billigare. Så sent som i våras skrev en av Bank of Englands förre direktörer, Greg Mankiw, att det var dags för centralbankerna att låtsas som om noll var den ultimata gränsen för hur pass låg räntan kunde bli. Han föreslog till och med en sänkning ned till minus tre procent av FED.s ränta. Problemet är vad händer med ekonomin om räntan blir negativ? I praktiken skulle detta kunna innebära att jag skulle kunna låna 100 kronor och nästa år bara behöva betala tillbaka 97 kronor, en perfekt affär för mig men knappast för långivaren. Att hitta någon som skulle vilja låna ut pengar till mig med de villkoren är emellertid ett problem, eller kommer att bli över tiden. De som har överskottslikviditet kommer istället för att låna ut dessa pengar att styra kapitalet till andra tillgångsklasser, aktiemarknaden, fastigheter och ädelmetaller, alltså reella värden. Vad jag vill att Du gör är att Du tänker på vilka de långsiktiga effekterna blir av att det saknas lånemöjligheter i det finansiella systemet. Tror Du att detta kommer att gynna den svenska ekonomin eller att det kommer att leda till ytterligare problem? En annan intressant artikel kring detta har nuligen skrivits av Adrian Ash, den finner Du här. Kommentarer
|